Nu är jag i stort sett färdig, men det känns lite skumt. Vanligtvis brukar jag se fram emot att resa eller bara se det som en del av vardagen, just nu är jag inte uppspelt - snarare halvdeppig eller allmänt likgiltig inför det jag gett mig in på. Det känns som ett dåligt tecken att jag inte kan dra igång ordentligt, i det här läget borde jag vara mer glatt manisk med en blick på vad jag vill åstadkomma.
När jag åker bort flyr jag allt som oftast från något, så är det även den här gången. För mig känns det uppenbart att springa allt vad man kan ifrån ett problem som man ändå inte kan lösa - i det här fallet en drake som inte går att dräpa.
Nu återstår knappt tre dygn av olika sammankomster, det skall bli kul.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar